Ofta kommer en tanke om att jag inte hinner tänka färdigt. Det är så många aktiviteter och göranden som löser av varandra. Hjärnan surrar, blixtrar och byter spår. Ny information tillkommer från olika håll i en strid ström. Emellanåt är det som att hjärnan ger upp och går in i något slags tomgångsläge. Ytterligare intag av information blir omöjligt. Hjärnans motsvarighet till paltkoma. Den vill ligga på soffan och stöna utan att bli störd.
Fortsätt läsaEtikett: tidsbrist
Alla mina funderingar är inte direkt relaterade till utmattning, men många har någon slags relation till det. Vad händer t ex på våra arbetsplatser idag? Varför är det så många som mår dåligt? Jag får ett intryck av att arbetsglädjen är på väg att dö ut. Det är som att den kvävs.
Jag kan fundera över vart våra värderingar tagit vägen i det dagliga arbetet. Med värderingar menar jag det vi vill försöka få med i arbetet för att känna att vi gör ett bra jobb. Yrkesstolthet kanske kan vara ett annat ord för det.
Fortsätt läsaJag missade bussen. Vet inte om jag tittat fel i tabellen eller snurrat till det på annat sätt. Sådant händer mig nuförtiden. Ingen katastrof. Det skulle nog gå ett tåg istället om några minuter. En blick på skärmen med avgående tåg avslöjade att det rörde sig om väldigt få minuter. För att hinna skulle jag behöva kolla pengar på kontot, eventuellt föra över pengar, ladda reskortet, köpa biljett och ta mig ombord. Det hade jag nog hunnit. Innan. Förr i tiden.
Jag missade tåget också och tog nästa buss, 45 minuter senare.
Fortsätt läsaJag har, liksom många andra försökt att arbeta effektivare. Trots kurser och allehanda tips kom jag inte till rätta med arbetssituationen. Med åren blev det snarast värre. Tankar om inkompetens och ineffektivitet dök allt som oftast upp. Nu har jag förstått att jag är långt ifrån ensam. Många andra, i olika branscher, sitter i likande situationer. Vad är det som händer?
Sjukskrivningstalen för utmattningsrelaterad ohälsa är stigande, vilket inte är någon nyhet. Orsaken är inte något mysterium; vi arbetar för mycket och återhämtar oss för lite, för att ta den korta versionen.
Väldigt få av våra lösningar för att komma till rätta med problemet, innebär någon egentlig minskning av mängden arbete. De handlar ofta om att göra arbetet snabbare och mer effektivt. Mängden och omfattningen av arbetsuppgifter vi förväntas utföra verkar dessutom öka, omärkligt och smygande.
Fortsätt läsa