Betraktelser längs livets slingrande stigar
Andra advent och knappt tre veckor till julafton. För ovanlighetens skull har vi snö och minusgrader i början av december i Halland. Vilken otrolig skillnad det gör. Speciellt när solen tittar fram. Den här helgen har jag inte lyft ett finger avseende hushållsarbete utöver det mest nödvändiga. Julen är lika oförberedd som den var i juni.
Fortsätt läsa
Jag var rasande trött i morse och låg i halvdvala på soffan. Somnade inte och betraktade dystert virveldansen av tankar. Allt möjligt i en salig blandning. För trött för att bry mig. Efter en stund började dock några tankar flocka ihop sig och bilda något gripbart. Tankar om tankarna. Tankar om aktiviteter. Tankar om sortering och prioritering. Bilden av en tetrishjärna dök upp och samlade ihop fler lösa tankar.
Fortsätt läsaPå dagens morgonpromenad funderade jag kring funderande. Att tänka färdigt tankar. Jag upplever att mitt tänkande ofta blir avbrutet. Det kan kännas som när man vill säga något i ett samtal, drar in andan och någon annan i det ögonblicket börjar prata. Någon minut senare görs ett nytt försök med samma resultat. Och så fortsätter det. Ofta hela dagen. Tanken förblir otänkt eller i bästa fall halvtänkt. Den läggs åt sidan och faller i glömska.
Fortsätt läsaOfta kommer en tanke om att jag inte hinner tänka färdigt. Det är så många aktiviteter och göranden som löser av varandra. Hjärnan surrar, blixtrar och byter spår. Ny information tillkommer från olika håll i en strid ström. Emellanåt är det som att hjärnan ger upp och går in i något slags tomgångsläge. Ytterligare intag av information blir omöjligt. Hjärnans motsvarighet till paltkoma. Den vill ligga på soffan och stöna utan att bli störd.
Fortsätt läsaOj, oj, oj.. Att skriva ett inlägg kring utmattning och jul var en utmaning. Andra advent och jag har inte fått något tillskott av kraft och energi av tomten i förskott. Hjärna tar ingen som helst hänsyn till att det snart är jul. Det finns inte någon magisk lucka i adventskalendern med dolda reserver.
Fortsätt läsaSåhär i höstlovstider sätts man som utmattad på prov i sitt föräldraskap. Att vara förälder ställer krav man inte kan sjukskrivas ifrån. I mitt fall är vi två, som kan dela på föräldraskapet och i möjligaste mån ge varandra utrymme för vila och återhämtning. Det funkar till viss del, men inte alltid. Det är ju bara jag som är sjukskriven. För resten av familjen gäller skola och arbete. Inte alltid på samma tider. Livspusslet upphör inte magiskt att vara en utmaning bara för att man blir sjukskriven. Tvärtom kanske. Just nu är det som sagt höstlov och önskemål på aktiviteter framförs. En uschlig situation för den utmattade föräldern.
Nej, pappa följer inte med till badhuset. Nej, pappa orkar inte. Nej, pappa behöver vila idag. Nej, nej, nej.. Det kan kännas som att det är det enda svar jag har nuförtiden, även om det är inte helt sant. Vad jag har är en hjärna, som är stenhård med vad den orkar med och inte. Närmast noll förhandlingsutrymme.
Fortsätt läsa© 2023 Niklas funderingar
Tema av Anders Noren — Upp ↑