Betraktelser längs livets slingrande stigar

Irriterad och gnällig

Jag är irriterad och gnällig. Det har jag en tendens att bli när jag är trött. Det är också något som drabbar mig när det blir för varmt. Nu är jag trött och det är för varmt. Inte en optimal kombination för mig skulle man kunna säga.

Glada tillrop och käcka tips känns som naglar på en griffeltavla. I min omtöcknade, överhettade hjärnas djupa vindlingar drar bitterheten på sig en offerkofta i tjock ull.

Sitter i skuggan och tycker synd om mig själv. Hunden ligger utslagen bredvid. Vi har samma inställning till värme. Inställning. En irriterande tanke dyker upp. Inställning. Hur mycket spelar min inställning in?

En av sakerna jag har lärt mig är att man ofta behöver rota i det man minst önskar att rota i. Lika bra att kavla upp ärmarna, torka svetten ur ögonen och försöka göra något konstruktivt av situationen.

I ett tidigare blogginlägg om att vila var jag inne på frustration. Frustration över att inte kunna arbeta på samma sätt som tidigare. Att inte orka göra det jag vill. Det kommer till uttryck som gnällighet och irritation. Samma sak med värme tror jag. När temperaturen stiger över 25 grader i skuggan är det som att hälla sirap i kroppen och hjärnan på mig. Mitt lidande och självömkan vet inga gränser.

Det blir lätt så att jag sätter mig och väntar på att det ska gå över. Med armarna i kors. Gnällig och irriterad. Jag tycker att för mycket tid går utan att jag får något gjort. Det behöver inte bara handla om måsten och borden. Det kan handla om lustfyllda aktiviteter också. Att läsa en bok till exempel. I min irritation och frustration ligger boken där som ett hån. En kränkning av min oförmåga.

Inte speciellt konstruktivt. Nu när jag skriver om det kan jag inte låta bli att dra på munnen. Men i stunden är det lätt att tappa perspektivet.

Lösningen då? Jag jobbar med att acceptera att det är som det är. Att jag är trött och behöver vila. Att jag är varm och inte förmår göra annat än att sitta i skuggan. Om och om igen måste jag påminna mig själv. Jag tror det kanske har blivit lite lättare. Ibland. Kombinationen trötthet och värme är en utmaning.

Jag försöker ha överseende med mig själv. Det är ok att vara varm och trött. Det är ok att sitta i skuggan och inte göra något. Det är ok att vara irriterad och gnällig (en stund).

Man skulle kunna uttrycka det som att jag jobbar med min inställning till mig själv.

Nu har det hunnit bli kväll och en härligt sval kvällsbris fläktar.
Imorgon ska det bli upp mot 32 grader.
Goda möjligheter att fortsätta jobba på inställningen med andra ord.

11 kommentarer

  1. Annika Tauberman

    Ja allt detta måste och kanske borde som kan fylla upp tankarna!
    Att kunna krympa ihop tankarna till här och nu är stundtals så himla svårt, att vara tillåtande och vänlig mot jaget, att ibland bara få existera utan prestation.
    Att tänka att idag ska jag bara vara och jäklar vad jag ska njuta! 😊

    • Niklas

      Det är bara att kämpa på och påminna sig själv. Tack för din kommentar! 😊

  2. Agneta

    Känner igen både min egen och hundens känsla, så blir det hos oss också då temperaturen drar iväg. Jag mår dåligt, mår illa och hjärnan “kokar”. Det som gör mig frustrerad är när jag nämner att jag tycker att värmen är jobbig, och “alla” jublar och tycker att värmen är underbar! De förstår inte att vissa är överkänsliga mot värmen precis som man kan vara överkänslig mot andra saker. Men vi är ju olika, jag gnäller aldrig under vintern istället 😉 Det är helt okej att inte orka göra något när det är så varmt, bara håll dig i skuggan eller inomhus med AC <3

    • Niklas

      Jag gör mitt bästa för att vara glad för sol- och värmedyrkarnas skull. Men ibland kan det sitta långt inne och det hade nog varit lättare med lite förståelse i retur. 😏

  3. Sanna

    Du har helt rätt, det handlar om inställning. Det är bara du som kan bestämma hur du ska reagera på omgivningen och ta konsekvenserna med det. För mig går det numera automatiskt men det var inte lätt att börja ställa om då för fem år sedan. Jag känner tillfredsställelse och faktiskt lite stolthet när jag på ett okej sätt klarar av att acceptera förutsättningarna som gäller just nu och istället fokuserar på att klura ut hur jag ska undvika det scenariot nästa gång. Värmen är inte heller min bästa vän, det får bli inomhusvistelse med fläktar.

    • Niklas

      Härligt att höra Sanna! 😊👍🏻

  4. Johan Alfraeus

    Hej Niklas!

    Radiologkollega i sviterna efter sin andra långtidssjukskrivning pga utmattningsdepression (eller vad ska man kalla det?). Har turen att ha en arbetsgivare som accepterar nedgång till 50% arbete sedan ett par år tillbaka, och jag tycker det fungerar tillfredsställande. Portabel AC i sovrummet rekommenderas i dessa tider, det är en enorm skillnad att gå och lägga sig vid 20-22 grader jämfört med 28-29 grader på övervåningen :-). En liten investering i sammanhanget…

    • Niklas

      Det är guld värt med en flexibel och förstående arbetsgivare. Det har även jag.
      Det där med portabel AC var ingen dum idé. Ska kolla på det. Tack för tipset!

  5. terol74

    Eller hur. Min hjärna blir mosig och trög. Idag är det klart bättre, svalkande bris i värmen, samt lördag och 1 veckas semester framför mig. 😊

    • Niklas

      Härligt! 😊

  6. jill

    det värsta för mig iaf var att inse att även lustfyllda aktiviteter som tex läsning blir måsten, ( för klarar jag inte av annat så måste jag väl iaf sitta ute och läsa en bok i det fina vädret) håller mig inomhus dagtid på sommaren och dygnet runt på vintern. vägrar alla måsten och borden utom 1 att bli frisk vilket psykiatrin har haft svårt att förstå tyvärr. det är ist massa måsten och borden som andra anser att man mår bra av. lycka till i värmen och välj dina måsten och borden noga.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: