Det här är ett lite annorlunda blogginlägg, jämfört med tidigare. Likväl ett angeläget ämne tycker jag. Psykiatriska diagnoser är ett komplicerat kapitel och det råder en del förvirring kring det. Inte minst när det gäller utmattningssyndrom och relaterade diagnoser kanske.
Beskrivningen är medvetet förenklad, men jag hoppas att den tjänar sitt syfte. Kanske något frågetecken kan rätas ut. En varning utfärdas till alla trötta hjärnor, då texten blev både längre och kanske ”tyngre” än vanligt.
Depression, utmattningssyndrom, utmattningsdepression, stressreaktion osv. Olika namn på olika diagnoser med likartade besvär. Det är inte helt lätt att reda ut. Utmattningsdepression är t ex inte en diagnos. Nej, faktiskt inte. Att det uppstår missförstånd och förvirring är inte så konstigt. Även inom läkarkåren finns långt ifrån alltid en samsyn. Att få rätt diagnos på plats är en av de viktigaste(och ibland svåraste) uppgifterna jag har som psykiater. Om jag inte förstått problematiken, inte hittat fram till rätt diagnos, minskar möjligheterna till en framgångsrik behandling avsevärt. Trots alla ansträngningar att få till rätt diagnos, så blir det ändå fel ibland.
Det som skiljer psykiatriska diagnoser från kroppsliga, är främst de inte bygger på något man handgripligen kan undersöka.
Det finns inte någon röntgen, prover eller annat som kan visa vilken åkomma man lider av. Det finns en del undersökningar, men dessa används i praktiken bara inom forskning. Ingen av dessa undersökningar ger säkra resultat i det enskilda fallet och är med andra ord inte till någon hjälp. Som psykiater ser jag ofta till att det tas prover och görs röntgenundersökningar, men det är för att utesluta kroppslig sjukdom som orsak till de besvär patienten söker för.
Så hur fungerar det då? Jo, psykiatriska diagnoser bygger i huvudsak på de symptom patienten har, eller uppger sig ha. Symptom kan vara nedstämdhet, energibrist, koncentrationsproblem, sömnstörningar, självmordstankar, hallucinationer etc etc. Det är saker patienten(och ibland närstående) berättar och det man faktiskt kan se. Det kan t ex synas tydligt på någon att de har kraftig ångest. Som ytterligare stöd finns olika formulär man kan använda sig av och ibland kan en psykolog hjälpa till med testningar.
När sedan insamlandet av information är klart så har man en lång lista med olika symptom, som beskriver patientens mående.
Här är det på sin plats med att förklara grunden för de psykiatriska diagnoserna. De är, förenklat, en rubrik för en samling av symptom. Kriterier och att uppfylla kriterier är uttryck som används i de här sammanhangen, t ex ”Har du de här tolv symptomen, så är du deprimerad. Då uppfyller du kriterierna för att få diagnosen depression.”.
Inom svensk psykiatri idag används den amerikanska psykiatriska föreningens manual för diagnoser: DSM-5. I den finns alla psykiatriska diagnoser och vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska sätta en diagnos. Diagnoserna har sedan en beteckning i det internationella klassificeringssystemet för sjukdomar: ICD 10. Det är den beteckningen som bl a används på intyg till Försäkringskassan. Depression t ex har koden F32.
Då har vi en lång lista med symptom och jämför med vilka diagnoser de kan tänkas passa in på. Ofta blir det bra och patienten kan erbjudas den eller de behandlingar som har bäst chans att hjälpa.
Men det är också nu vi också kan hamna i svårigheter. Det finns flera diagnoser som har samma symptom bland sina kriterier. Vissa diagnoser kan ligga väldigt nära varandra, vilket medför risk för sammanblandning. Har man dessutom missat ett eller flera symptom blir risken för detta än större. Det kan dessutom finnas symptom som ligger utanför de som innefattas av en sannolik diagnos. Hela processen påverkas också av läkarens kunskap, erfarenheter och inte minst tid för att göra detta arbete. Framförallt tid är en bristvara i dagens sjukvård.
Vem har idag tid att lägga kanske tre besök på att komma fram till en diagnos?
Det mänskliga psyket är till stora delar ett vitt område på den vetenskapliga kartan. Likväl försöker vi på olika sätt göra det begripligt och hanterbart genom att sätt upp olika gränser. Den psykiska ohälsan delas upp i olika områden. Många gånger förenklas problematik för att passa in i ramar. Vi läkare gör det för att vår egen skull, men också för att lättare kunna förklara för omvärlden. För patienter, anhöriga, Försäkringskassan och inte minst styrande politiker. Det blir så mycket enklare att fatta beslut utifrån något man upplever sig förstå.
I en så oerhört komplex verklighet som det mänskliga psyket blir det en trygghet, något att hålla sig i.
Men det sker på bekostnad av något. Gränserna och förenklingen leder till att likartade tillstånd buntas ihop och hanteras enligt samma mall, trots att orsakerna kanske är olika. En patient som mår dåligt, men inte uppfyller kriterier för en diagnos blir utan behandling. Patienter med komplexa symptombilder hamnar mellan stolarna för de inte passar in i de bestämda ramarna, alternativt används ett flertal diagnoser för att försöka täcka in problematiken.
Att få rätt diagnos(er) på plats är viktigt för att patienten ska få en så bra behandling som möjligt, men också för att få rätt till stöd, hjälp och ersättning från samhället. Stora delar av systemet är uppbyggt kring diagnoser. De fungerar som nycklar. Läkaren ansvarar, genom att sätta rätt diagnos, för att rätt personer får rätt nycklar.
Jag arbetar utifrån detta system, inom vilket jag är utbildad. Det kanske inte är bra, men det är det vi har. Jag ser det däremot som min skyldighet att göra ett så grundligt arbete som krävs, för att hitta fram till rätt diagnos eller kanske diagnoser. Det kan vara ett tidskrävande arbete, som jag gärna gör. Det är mitt jobb. Eller borde vara. I en allt mer pressad och gränsindelad tillvaro, där politisk beslut detaljstyr ner på den enskilda patientens nivå, blir det allt svårare.
Jag anser att alla patienter förtjänar en så grundlig bedömning som krävs för en så korrekt diagnostik som möjligt.
Om vi inte har tid och råd med det, var hamnar vi då?
Viktigt att förstå DSM:s begränsningar vid psykiatrisk diagnostik, Lakartidningen.se 2014-07-08
Sätt en »broms« på diagnoserna inom psykiatrin, Lakartidningen.se 2015-03-23
Tack att du finns Niklas!