Betraktelser längs livets slingrande stigar

År: 2021

Tetrishjärna

Jag var rasande trött i morse och låg i halvdvala på soffan. Somnade inte och betraktade dystert virveldansen av tankar. Allt möjligt i en salig blandning. För trött för att bry mig. Efter en stund började dock några tankar flocka ihop sig och bilda något gripbart. Tankar om tankarna. Tankar om aktiviteter. Tankar om sortering och prioritering. Bilden av en tetrishjärna dök upp och samlade ihop fler lösa tankar.

Fortsätt läsa

Irriterad och gnällig

Jag är irriterad och gnällig. Det har jag en tendens att bli när jag är trött. Det är också något som drabbar mig när det blir för varmt. Nu är jag trött och det är för varmt. Inte en optimal kombination för mig skulle man kunna säga.

Glada tillrop och käcka tips känns som naglar på en griffeltavla. I min omtöcknade, överhettade hjärnas djupa vindlingar drar bitterheten på sig en offerkofta i tjock ull.

Fortsätt läsa

Mer än ord

En bild säger mer än tusen ord. Jag har fastnat i det uttrycket efter samtal som jag nyligen hade med min kompis Tomas. En bild säger mer än tusen ord. Alltså inte fler utan mer. Bilden förmedlar något bortom orden. Där ord inte räcker till.

Ena stunden känns det fullständigt självklart och nästan banalt att skriva om det här. I nästa är det som att jag får en skymt av något större. Jag håller andan och försöka fånga det. Flyktigt som en dröm. Ena stunden känns det rakt och enkelt för att i nästa kännas flummigt och löjeväckande. Så jag tänkte att det är lika bra att jag försöker skriva om det.

Fortsätt läsa

Med själen på efterkälken

Jag jobbar 80% och är ledig på fredagar. Det är vad jag mäktar med. Efter sjukskrivningen för några år sedan återgick jag gradvis till arbete och kom upp till 75%. Där någonstans gick gränsen kände jag. Men ibland kan 80% kännas tufft. Att priset gränsar till vad min hjärna klarar av att betala.

Igår kväll efter fyra dagars arbete satt jag i fåtöljen med påtaglig tinnitus(högfrekvent pip á la gammal tjock-tv) och en känsla av att befinna mig i en bubbla. Inte speciellt njutbart. Det blev en sväng till havet med hunden, men utan påtaglig effekt på hur jag kände mig. Själen har hamnat på efterkälken.

Fortsätt läsa

Intellektuell by-pass

Häromdagen pratade jag med min bästa kompis Tomas. Vi har ett passionerat intresse för att utforska olika delar av mänskliga psykologiska processer och beteenden. Närmast till hands ligger ofta våra egna beteendemönster och inre processer. Det blir spännande och inte minst givande samtal.

Nu senaste kom vi in på görandet i relation till tänkandet. Jag, liksom många andra har en [stark] tendens  att överanalysera kommande aktiviteter. Jag vrider och vänder på olika möjligheter och utfall. Kalkylerar chanser och risker. Kan jag lyckas? Är det stor risk att jag misslyckas? Är det värt mödan? Och så vidare.

Fortsätt läsa

Utmattningsbloggen

Jag håller på och organiserar om lite på hemsidan. Det i kombination med att jag skriver nya inlägg gjorde att de ursprungliga kring mina erfarenheter av utmattning blev lite bökiga att hitta. Eftersom de bildar ett slags första kapitel i mitt skrivande tyckte jag de kunde få ett eget utrymme. Detta är nu skapat och går under benämningen Utmattningsbloggen. Där presenteras inläggen i den ordning de skrevs och man hittar dit genom menyn.

Trevlig helg!

Allt gott,
Niklas

På väg

I bilen på väg till jobbet. Motorväg. Landskapet sveper förbi utanför. Mestadels gröna åkrar och gula rapsfält. Ett och annat skogsparti. På en stolpe sitter en ormvråk och betraktar människornas motsvarighet till viltstigen genom landskapet. Till skillnad från rådjuret som tar sig fram genom skogen har de motorburna djuren föga uppsikt och kontakt med det omgivande landskapet.

Fortsätt läsa

Knytt i morgondiset

Tidig morgon med hunden igen. Daggvått, grådisigt och stilla. Snart kommer världen sträcka på sig med en stor gäspning innan dagens hjul så sakta börjar snurra.

Morgonstund, skymning och vargtimmen. Vissa delar av dygnet bär på större hemligheter än andra. Sällan utgör klockan två på eftermiddagen tidpunkten för känslomässiga crescendon i litteratur eller filmer.

Fortsätt läsa

Tänka färdi…

På dagens morgonpromenad funderade jag kring funderande. Att tänka färdigt tankar. Jag upplever att mitt tänkande ofta blir avbrutet. Det kan kännas som när man vill säga något i ett samtal, drar in andan och någon annan i det ögonblicket börjar prata. Någon minut senare görs ett nytt försök med samma resultat. Och så fortsätter det. Ofta hela dagen. Tanken förblir otänkt eller i bästa fall halvtänkt. Den läggs åt sidan och faller i glömska.

Fortsätt läsa

Inga änglar går genom digitala rum

Likt många andra har jag senaste året suttit i en hel del digitala möten. Ett utmärkt alternativ när restriktioner har förhindrat fysiska möten. En del lösningar är riktigt bra och kan skapa en känsla av närvaro.

För mig är det dock enormt tröttande med digitala möten. Jag är helt slut efter en hel förmiddag framför skärmen. Jag vågar knappt tänka på vad det inneburit för alla de barn som haft stora delar av sin skolgång på distans.

Efter ytterligare en förmiddag med digitala möten gav jag mig ut i skogen. Hjärnan behövde luftas. Jag kände mig mentalt bedövad och med en känsla inte olikt den jag upplevt efter en natts jourarbete. Världen blir luddig och huvudet känns tungt. Väl ute i skogen lättade det och jag började fundera kring varför det är så påfrestande.

Fortsätt läsa

En liten pippi

Precis hemkommen från en kvällspromenad med hunden(Lilo) längs stranden. Det har varit rätt varmt idag och både jag och Lilo behövde en svalkande tur vid havet. Långsamt strosande. Hon luktar på alla intressanta doftspår och jag tittar lite förstrött på fågellivet. Titta på fåglar är ett intresse jag haft ett par år. Jag är fascinerad av vilken mängd olika arter det finns. En enorm variation av storlekar, färger och former. För att inte tala om många arters imponerande flyttmanövrar de genomför två gånger per år.

Fortsätt läsa

Att ta steg

Här kommer en ny variant på inlägg. Jag provar ett nytt medie; video.

Förändring är klurigt. Att jobba mot en dröm kan nog många gånger handla om förändring. Att ta steg ut i okänd terräng. Varför är det så svårt? Vad är det egentligen som hindrar mig? Att klara att göra upp eld med eldstål, flinta och fnöske t ex.

Morgonpromenad

Ofta kommer en tanke om att jag inte hinner tänka färdigt. Det är så många aktiviteter och göranden som löser av varandra. Hjärnan surrar, blixtrar och byter spår. Ny information tillkommer från olika håll i en strid ström. Emellanåt är det som att hjärnan ger upp och går in i något slags tomgångsläge. Ytterligare intag av information blir omöjligt. Hjärnans motsvarighet till paltkoma. Den vill ligga på soffan och stöna utan att bli störd.

Fortsätt läsa
%d bloggare gillar detta: