En psykiaters funderingar

Tankar kring psykiatri, mänsklighet, samhället och livet i allmänhet

Etikett: utmattning (sida 1 av 2)

Blogg blev bok

Så blev bloggen en bok. Livet tar verkligen oväntade vägar ibland. Inte kunde jag ana att min krasch och utmattningssyndrom skulle utmynna i bl a utgivningen av en bok. Ett Slut, En Början – En psykiaters funderingar kring sitt utmattningssyndrom.

Jag är nyligen hemkommen efter en vecka i fjällen med löjligt vackert väder. Det var en vandring med tydligt fokus på långsamhet och återhämtning. Naturen och vädret gjorde verkligen sitt yttersta för att dra sitt strå till stacken. Kalla nätter och soliga dagar. Det blev en välbehövlig paus, med tid för återhämtning och eftertanke.

Nu när jag väl är igång i vardagen igen blir det ack så lätt att glömma bort de där viktiga delarna som bidrar till balans. Skogspromenaderna har blivit mer sällsynta och meditationskudden börjar samla damm.

I arbetet med att göra en bok av bloggen har texterna fått en ordentlig genomgång. Det var nyttigt. Inte bara för att rätta till språkliga detaljer, utan som en påminnelse. Javisst ja! Det var ju så det var.

Läkningen av hjärnan har fortskridit. Fortfarande är den känslig för vissa saker, men mycket fungerar som innan kraschen igen. På gott och ont kanske? Det blir alltför lätt att glömma bort lärdomarna från rehabiliteringen.

Det var tack vare Emma Holmgren och hennes förlag Parus, som det överhuvud taget blev en bok. Emma har själv gått igenom ett utmattningssyndrom och skrivit kring sina erfarenheter. Här kan du läsa mer om Emma och hennes förlag. När det gäller bok-specifika frågor går det bra att kontakta henne på emma@parusforlag.se.

Jag har gjort om lite här på hemsidan för att göra plats för boken. Bl a har den fått en egen sida, vilken nås via menyn eller direkt här.

Vad som händer nu vet jag inte riktigt. Det får framtiden utvisa.

 

Allt gott,


http://www.bokus.com/bok/9789198288582/ett-slut-en-borjan-en-psykiaters-funderingar-kring-sitt-utmattningssyndrom/

http://www.adlibris.com/se/bok/ett-slut-en-borjan-en-psykiaters-funderingar-kring-sitt-utmattningssyndrom-9789198288582

https://www.akademibokhandeln.se/bok/ett-slut-en-borjan-en-psykiaters-funderingar-kring-sitt-utmattningssyndrom/9789198288582/


 

Share

Podden färdiginspelad

Nu har jag spelat in alla texter från bloggen, så de finns att lyssna på. Det är en så kallad podd eller podcast, vilket jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Totalt har det blivit 26 avsnitt och det går att lyssna direkt på podd-sidan. Det går även att lyssna via t ex iTunes eller Podcaster, vilket är smidigare. Ett annat alternativ är via PlayerFM.

Eftersom jag inte kan så mycket om det här egentligen tar jag gärna emot tips kring andra sätt att lyssna. Skicka ett meddelande via kontaktsidan, så kan jag komplettera informationen.

Allt gott,
Niklas
 


 

Share

25 – Sakta, men säkert

Efter åtskilliga månaders sjukskrivning och rehabilitering börjar läkandet märkas på allvar. Energi, kraft och uthållighet börjar återkomma. Sakta, men säkert. Det borde kanske inte vara överraskande, men efter så lång tid hade jag nästan vant mig vid ett liv på sparlåga. Det är nu viktigare än någonsin att bromsa och hålla kvar i nya strategier och beteenden.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

23 – Mayday! Mayday!

Varför går allt fler sönder i arbetslivet? Sjukskrivningar till följd av stressrelaterad psykisk ohälsa ökar stadigt. Det här avsnittet utgörs av lite reflektioner kring den nuvarande situationen i sjukvården, men kan säkert stämma in på flera andra verksamheter. Texten var ursprungligen tänkt som en debattartikel, men jag lät det bero då media svämmas över av liknande.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

22 – Sömn

Sömn är en förutsättning för liv och välmående. Efter ett års sjukskrivning förändrades mitt sömnmönster gradvis, men påtagligt. Den blev djupare, mer vilsam och återhämtande. Det blir skrämmande att titta bakåt och se hur dålig kvalitet min sömn haft under lång tid. Varför blev det så och vad har hänt nu? Det här avsnittet innehåller några av mina funderingar kring det.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

Sakta, men säkert

Så händer det. Inte plötsligt, men påtagligt. Läkningen och tillfrisknandet. Efter månader av sjukskrivning, promenader, vila, meditation och andra återhämtande aktiviteter börjar det märkas på allvar. Senaste månaderna har det skett en påtaglig förbättring. Jag har mer energi och ork. Arbetsträningen på 25% har blivit arbete på 50%. Det är fortfarande långt kvar till full kraft, vad det nu innebär, men ändå.

Eftersom jag märker förbättringen så tydligt tycker jag det förtjänar lite funderingar. Dagarna präglas inte längre av trötthet och begränsningar i samma utsträckning. Jag klarar aktiviteter, som för ett halvår sedan hade varit helt otänkbara. Bl a har jag varit på Svenska psykiatrikongressen, tre dagar i Göteborg. Jag tog pauser under dagarna och hoppade över ett par föreläsningar. Visst var jag riktigt trött på kvällarna, men återhämtade mig faktiskt fullt till morgonen efter.

Jag tar det som ett tydligt och glädjande tecken på att det verkligen går åt rätt håll.

Som en parentes kan nämnas att psykisk ohälsa relaterad till stress och utmattningssyndrom var brett och omfattande behandlat på kongressen. Många spännande och stimulerande föreläsningar. Det här är problem som tas på allvar!

Det där med svackor och uttalat behov av återhämtning är en sak där tillfrisknandet verkligen märks. Allt mer sällan dyker huvudvärk och övermannande trötthet upp. Likaså behovet av att ligga still på soffan i tystnad. Det händer fortfarande, men inte ens varje vecka. När det händer vet jag oftast varför. Ibland kanske jag t o m kan förutse att risken finns. Dessutom brukar faktiskt ett par timmars vila räcka.

Det är inte lätt att bedöma hur påfrestande en aktivitet blir för hjärnan, men det går allt bättre.

Faktum är att flera saker fungerar bättre än innan jag blev sjukskriven. Sömnen är djupare, även om jag ibland vaknar. Läsningen fungerar bättre än den gjort på flera år. Jag kan t o m försjunka i en bok på tåget, utan att bli distraherad av pratande medresenärer. Minnet är till vissa delar bättre. Det märks t ex när jag ska handla mat. Förut kunde jag knappt hålla tre saker i huvudet. Nu kan jag komma ihåg betydligt fler. Fast jag skriver helst en lista, för att avlasta hjärnan.

En annan sak jag har märkt är glädjen på arbetet. Jag har fortfarande långt kvar till patientarbete, men det finns mängder med andra uppgifter att göra. För första gången på flera år har hittat tillbaka till en genuin glädje. Det är stimulerande och roligt att arbete.
Det blir sorgligt när jag tittar bakåt. Hur stress och press under flera år, gradvis åt upp arbetsglädjen. Inte så att jag inte tyckte om mitt arbete(Vissa delar hade jag kunnat vara utan.), men den där riktiga glädjen hade försvunnit.

Jag är glad över att se fram emot att gå till jobbet.

Utmaningen just nu är, liksom tidigare, att bromsa. Hur roligt jag än har och hur många idéer jag än får, så har jag fortfarande nedsättningar och begränsningar. Om jag tänker på tio saker jag vill göra, måste kanske sju prioriteras bort. Hur kul än alla tio känns. Antalet aktiviteter på en dag måste begränsas, likaså antalet aktiviteter på en vecka. Mycket längre än så sträcker sig inte min horisont i nuläget. Jag märker dock att den expanderar.

Med mig har jag min ”verktygslåda”; det jag lärt mig längs vägen. Att lyssna på kropp och hjärna. Att ta tid för återhämtning. Att prioritera återhämtning. Jag har ännu flera att ta till vid behov. Det är ett kontinuerligt lärande och lärande bygger mycket på upprepning. Likaså förändring. Det är lätt att glömma bort de nya kunskaperna, när behovet inte är lika påtagligt. Så en och annan nit går jag på. Sånt är livet.

Jag inser nu att jag varken kan eller vill återgå till det liv jag hade innan. Först nu har jag börjat se andra möjligheter. Ett annat sätt att leva. Den framtid jag uppfattade som oklar och oroväckande börjar klarna. Jag fylls av tillförsikt istället för oro.

Efter en lång uppförsbacke, känns det som att det börjar plana ut. Jag går med lätta steg den annalkande våren till mötes.

Share

Mayday! Mayday!

Den här texten skrev jag för att skicka som insändare till någon tidning. Nu slumpade det sig så att media för närvarande svämmar över av olika larmrapporter och berättelser från en överbelastad sjukvård. Fler insändare av den sorten behövs nog inte just nu, så jag lät saken bero. Mitt fokus är istället flyttat till vad vi konkret kan göra och planen är att återkomma med lite funderingar kring det. Får se var det landar.
Hur som helst är jag nöjd med texten, så den får ligga här på bloggen istället. Fortsätt läsa

Share

Sömn

En god natts sömn. Vad är inte det värt? Djup, återhämtande och läkande sömn. Att sedan vakna pigg och utvilad, redo för en ny dag. Sömn är en förutsättning för livet faktiskt. Starkt förknippad med vårt välmående, såväl fysiskt som psykiskt. Fortsätt läsa

Share

19 – En bra bok

Som utmattad kan det var svårt med läsning. Så var det för mig. Ett undantag var Pia Dellsons bok Väggen – En utbränd psykiaters noteringar. Jag upplever att den fyllde och fyller flera viktiga funktioner för mig. I det här avsnittet berättar jag på vilka sätt. Boken rekommenderas varmt till drabbade, anhöriga, vårpersonal och andra som kommer i kontakt med utmattningssyndrom.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

18 – Tystnad

Jag upplever att tystnad har mycket välgörande effekt på min trötta hjärna. Forskning visar att det inte bara är min privata erfarenhet. Tystnad hjälper till att läka hjärnan. För mycket ljud och oljud bidrar till det motsatta. Men var hittar vi tystnad i dagens samhälle?

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

17 – Empatitrött?

Tröttheten vid utmattningssyndrom kan ta sig många olika uttryck. En sak som drabbat mig är att jag har fått svårt att engagera mig i andra människors lidande. Det skulle kunna tolkas som empatitrötthet, med jag tror det handlar om något annat. I det här avsnittet lanserar jag begreppet hjälpatröttmattad!

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

14 – Bakslag, svackor och trötthet

Att lära sig leva med en lägre kapacitet är inte lätt. Det är en ständig risk att göra för mycket. Med trötthet som följd. Faran att i det läget bli irriterad och ledsen är uppenbar. Än värre om man dessutom kallar det för bakslag. I mitt fall händer det här då och då och i det här avsnittet delar jag med mig av mina funderingar kring problemet.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

En bra bok

Åtskilliga böcker finns om stress och utmattning. Jag kan erkänna att jag inte läst så många. Innan hade jag inte tid och sedan jag blev sjukskriven för att jag inte kunnat. Läsning har varit ett problem, vilket det är för många med utmattningsproblematik.

Det finns dock en bok, som jag både kunnat läsa och ta till mig. Väggen – En utbränd psykiaters noteringar av Pia Dellson. Fortsätt läsa

Share

Tystnad

Jag har tidigare skrivit om att jag tränar på att vila. Det är en viktig del i min rehabilitering och avgörande för att hjärnan ska kunna läka. Hur jag sedan vilar kan vara lite olika, men en gemensam komponent är tystnad. Hemma, i skogen eller vid havet. Ju lugnare och tystare det är runt mig, desto bättre mår jag. I den motsatta situationen, med mycket och stökiga ljud, blir det uppenbart hur ansträngande det är. Det är som att filterfunktionen är borta eller skadad. Jag kan inte ”stänga av” ljud utifrån. Fortsätt läsa

Share

08 – Pappa är trött igen

Att vara förälder innebär olika utmaningar. Ett utmattningssyndrom medför ytterligare frågor att hantera. En del svåra. Det kan kännas som att man alltid säger nej till olika aktiviteter. I det här avsnittet delar jag med mig av mina erfarenheter och funderingar kring hur jag försöker hantera den här frågan.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

06 – Att inte kunna skynda

Min förmåga att skynda och stressa har numera en påtaglig begränsning. Det här är ett av många symptom på utmattningssyndrom, som har en inverkan på hur mitt liv ser ut idag. Att missa bussen är numera inte en ovanlig händelse.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

Empatitrött?

Det här med att vara utmattad innehåller flera olika sorters trötthet. Kanske är det därför det kan upplevas så oförutsägbart när tröttheten dyker upp. Jag har t ex precis varit hos optikern och fått konstaterat att jag behöver nya glasögon. Sannolikt hittade jag ytterligare en delorsak till trötthet(och huvudvärk) där. Ibland kan tröttheten kännas omotiverad och svår att förklara. Fortsätt läsa

Share

För den som hellre lyssnar

Som ett komplement till de texter jag skriver har jag börjat spela in en podd. Ett alternativ för den som inte kan, orkar eller har tid att läsa. Jag hade själv stora problem med läsning under första året av min sjukskrivning och ibland är det fortfarande påfrestande. Det kan ju också vara så att man hellre lyssnar än läser. Fortsätt läsa

Share

01 – Utmattningssyndrom

Detta avsnitt handlar om mitt insjuknande i utmattningssyndrom, samt lite om min bakgrund. Det är en inläsning av blogginlägget med samma titel. Historien tar sin början när jag en dag inte förmådde att resa mig från min stol på jobbet. Vid tidpunkten tjänstgjorde jag som överläkare vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. I avsnittet kommer jag även in på vad som hänt i hjärnan på någon som drabbas av utmattningssyndrom.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

Bakslag, svackor och trötthet

Senaste dagarna har jag varit tröttare än på länge. Det händer emellanåt. Ofta kan jag förstå varför, när jag funderar lite kring det. Det kan likväl leda till att jag blir låg och lättirriterad. Jag har kommit fram till att det är oerhört viktigt hur jag ser på tröttheten. Beroende på vilken etikett jag sätter på den, så påverkar den mig olika. Det är ju en enorm skillnad på betrakta det som ett bakslag, en försämring i utmattningen, jämfört med att se det som en naturlig reaktion på ökad aktivitet. Fortsätt läsa

Share
Äldre inlägg
%d bloggare gillar detta: