En psykiaters funderingar

Tankar kring psykiatri, mänsklighet, samhället och livet i allmänhet

Etikett: prioriteringar

16 – Julens utma(tt)ningar

Ett avsnitt som behandlar påfrestningarna inför julen, utmattad eller inte. Jag har kommit fram till att min bild av hur julen ska se ut inte har varit helt realistisk, om jag ska ta med hela livssituationen i beräkningen. Vårt samhälle och förutsättningar har genomgått stora förändringar de senaste 30 åren.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

08 – Pappa är trött igen

Att vara förälder innebär olika utmaningar. Ett utmattningssyndrom medför ytterligare frågor att hantera. En del svåra. Det kan kännas som att man alltid säger nej till olika aktiviteter. I det här avsnittet delar jag med mig av mina erfarenheter och funderingar kring hur jag försöker hantera den här frågan.

Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Share

Julens utma(tt)ningar

Oj, oj, oj.. Att skriva ett inlägg kring utmattning och jul var en utmaning. Andra advent och jag har inte fått något tillskott av kraft och energi av tomten i förskott. Hjärna tar ingen som helst hänsyn till att det snart är jul. Det finns inte någon magisk lucka i adventskalendern med dolda reserver. Fortsätt läsa

Share

Pappa är trött igen

Såhär i höstlovstider sätts man som utmattad på prov i sitt föräldraskap. Att vara förälder ställer krav man inte kan sjukskrivas ifrån. I mitt fall är vi två, som kan dela på föräldraskapet och i möjligaste mån ge varandra utrymme för vila och återhämtning. Det funkar till viss del, men inte alltid. Det är ju bara jag som är sjukskriven. För resten av familjen gäller skola och arbete. Inte alltid på samma tider. Livspusslet upphör inte magiskt att vara en utmaning bara för att man blir sjukskriven. Tvärtom kanske. Just nu är det som sagt höstlov och önskemål på aktiviteter framförs. En uschlig situation för den utmattade föräldern.


Nej, pappa följer inte med till badhuset. Nej, pappa orkar inte. Nej, pappa behöver vila idag. Nej, nej, nej.. Det kan kännas som att det är det enda svar jag har nuförtiden, även om det är inte helt sant. Vad jag har är en hjärna, som är stenhård med vad den orkar med och inte. Närmast noll förhandlingsutrymme. Fortsätt läsa

Share
%d bloggare gillar detta: